Läxan är att var och en av er ska ställa en fråga om det vi gått igenom hittills och ge ett rimligt svar på frågan samtidigt. Ni får inte ställa samma fråga, så det gäller att vara snabb för att göra det så enkelt som möjligt. Bra frågor med bra svar ger högre omdöme än enkla. Några av frågorna kommer att användas på provet. Vi lärare åker till Danmark och England som ni vet, men vi kan kolla bloggen från hotellet.
Skriv i kommentarsfältet nedan med ert namn.
Under veckan bör ni också ha läst sidorna 109 - 115 i geografiboken om demografi (befolkningslära)
Peter o Jonny
Fråga - Vi lever i ett land där massvis med bilar släpper ut koldioxid, vi har massor med bostäder, industrier, skogsbränder som släpper ut farliga ämnen. På vilket sätt påverkar det vår samhälle som vi lever idag?
SvaraRaderaSvar: Vi använder fossila bränslen för massor med saker, te.x värma våra hus, driva våra bilar, producera elström och massor med andra saker. För att ni ska verkligen förstå hur förbränningen av fossila bränslen påverkar klimatet på jorden kan jag ta ett väldigt stort exempel. Hundratals bilar körs ute på gatan, dessa bilar drivs antingen av bensin eller diesel som görs av olja, När bilen drivs så omvandlas bränslet bland annat till koldioxid, vilket koldioxid är gasform och släpps ut. Nu har vi kommit lite längre i utveckling och det finns även bilar som drivs av el, men dessa är inte helt miljövänliga, men mycket bättre än vad vi använder oss av just nu. El som används runt om hela världen kommer ju även från kraftverket som drivs av bland annat kol, olja och naturgas. Och även här sker en förbränning och bildas koldioxid som släpps ut till atmosfären. När vi använder oss av fossila bränslen som bensin ökar atmosfärens halt av växthusgasen koldioxid som är en viktig orsak till den globala uppvärmningen.
Fawad Rahimi 8B
Bra! Som Welaa skriver är CO2 livsviktigt, men vi kan inte ta upp för mycket CO2 som varit bunden i marken i miljontals år. Då blir halten eller mängden CO2 för mycket. Det har diskuterats en metod att pumpa tillbaka CO2 ner under marken som en lösning på den för höga halten CO2. Växter behöver CO2 för att utvecklas, men om vi samtidigt hugger ner stora och kanske oersättliga skogar blir det svårt att bli av med koldioxiden och den ökar än mer.
RaderaJa, egentligen finns det inget logiskt tänkande. Vi får ju hoppas på att utveckling finner något vi aldrig har tänkt på tidigare. Vi kan ju inte hugga ner alla träd där vi bildar till exempel papper. Vi kan ju inte låta koldioxiden simma runt i luften heller, det är ju väldigt glädjande däremot att vi ändå har kommit så lång i utveckling att bilar drivs med hjälp av el, som jag drog upp som exempel på texten. Vi får väl hoppas på att vi hittar nån lösning.
RaderaFråga:
SvaraRaderaKlimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, höra eller känna på det? Nej inte påriktigt men däremot känner vi temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Vad skiljer då klimatet från vädret?
Svar:
Det lättaste sättet för hur man kan förklara skillnaden mellan väder och klimat är tidsskillnaderna som vi har gått igenom på so lektionerna. Vädret mäts och förklaras kanske för en eller max två veckors period och man förutser vädret med hjälp av det väder som just nu existerar. Därefter kan man beräkna vad som kommer att hända med hjälp av vädersatelliter och datorer.
Dock kan det ibland få oväntade vändningar men väderprognoserna brukar det statistiskt sett stämma.
Väder är mycket föränderligt. Från en dag till en annan kan vädret förändras kraftigt. Det kan skifta på bara en natt.
En klimatförändring sker inte över natt. Det är en betydligt längre period.
Klimat är något större. Klimatet talar oftast om när man pratar om planeten och jordens förhållanden. Hur ser det ut, vad är det för temperaturer, vad är en nominal temperatur for jorden? De livsviktiga växthusgaserna påverkar klimatet mycket, utan dem skulle vi frysa ihjäl. Om vi människor exempelvis släpper ut en hel massa koldioxid i luften (genom att köra bränsledrivna fordon, båtar, flygplan samt utsläpp från fabriker) så kommer växthusgaserna att öka och då låser man in mer ljus och värme än vad som är normalt. Vi får alltså en utökad växthuseffekt, samtidigt som man gör det så smälter isen, som annars skulle reflektera tillbaka en del av det ljus och värme ut i rymden.
Welaa 8B
Absolut! Bra! Vädret skiftar från dag till dag. Klimatet beräknas under minst ett år och gärna ett 10-tals år. För 1 år kan ju ha varit ett undantag och speciellt. Det är medelvärdena på temperaturen och nederbörden man vill ha. Växthusgaser är livsviktiga, men blir det för mycket kan de bli livsfarliga. Vad kan vi gör åt det? Det är frågan alla ställer sig.
RaderaVad är en tropisk orkans konsekvenser och hur bildas en tropisk orkan?
SvaraRaderaDe värsta ovädret som finns är tropiska orkaner, och de orkanvindar drar över kustområden och skövlar allt i sin väg. Då är det viktigt för människor att sätta sig i säkerhet. Det som händer är att hus blåser sönder ,skyfall ger översvämningar och det kan hända att 10 meter höga vågor slår in mot kusten. I en sån orkan dör flest människor än i alla andra oväder tillsammans. De som drabbas värst är människor i fattiga länder te.x Bangladesh,eftersom där är det liten risk att bygga säkra hus och att hjälpa människor i nöd liten.
En tropisk orkan bildas bara över varma hav på en vattentemperatur på minst 27°C. Haven utan för te.x Australien är så varma under sensommaren och hösten, då bildas häftiga åskväder som är början av en tropisk orkan. Den tropiska orkanen uppstår när vattnet närmast havsytan börjar stiga. Det som händer då är att det bildas ett djupt lågtryck som sugen åt sig ännu varm och fuktig luft. På satellitbild som en jättelik skruv av moln.
Av: Petter 8B
Precis! Värme förångar vatten från hav och mark. Är det jättevarmt så förgasas väldigt mkt vatten och stiger mot himlen. Högt uppe är det kallt, till och med minusgrader och vattnet kondenseras (När jag andas mot ett kallt fönster och min 37 gradiga andedräkt blir till vattendroppar) snabbt, blir tungt och faller tillslut mot jorden som ett häftigt regnoväder. Över varma hav suger ovädret upp ännu mer energi i form av värme och kan bli helt brutalt oväder. BRA!!
RaderaOch!! Tänkte just på Bangladesh... Området är ett av världens bördigaste områden kring ett enormt floddelta. Naturligtvis bor det då många människor där eftersom det är så bra odlingsmark och då blir ju katastrofen ännu värre vid översvämningar. Människor drunknar, men problemet är också att bakterier sprider sig i vattnet samt att saltvatten tränger in när havet blandas med vatten från översvämmade områden. Odrickbart med andra ord. Kina har också huggit ner mycket skog längs bergskedjan vid norra gränsen mot Kina. Smältvattnet från Himalaya har inget som stoppar upp vattnet som skogen kunde fungera som innan den höggs ner.
Raderavilka zoner har vi på jorden?
SvaraRaderaSvar Polarzonen. Allt är fruset
Temprerade zonen.
Tropiska. Vid ekvatorn
Subtropiska zonen
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaVarför är det viktigt att minska utsläppen av koldioxid?
SvaraRaderaSvar: Utsäppen av Co2 förändrar jordens klimat. Oväder sam orkaner kommer att öka i styrka och bli vanligare. Havets yta kommer att stigapå grund av att många glaciärer smälter, mdn också för att havsvattnet blir varmare. Städer som ligger nära vattnet kommer att få problem av tex naturkatastrofer
Bra! Flera av er har tagit upp problemet med CO2. Ett annat ämne, som är ett kolväte det vill säga CH4, är kanske ett ännu större problem. Peter R berättade att metangas är ca 10 gånger starkare växthusgas än CO2. Det kommer från jordbruket och djurs rapande. Ju mer kött vi äter desto mer metangas. Metangas finns och bundet (infruset) i arktiska/polarområden, det vill säga polarzonen. När permafrosten tinar lösgörs metangasen i marken. Metangasen är ruttna organiska material som djur och växter.
RaderaHur uppstår översvämningar? Hur har människan ökat risken av översvämningar?
SvaraRaderaÖversvämningars orsakars ofta av stora mängder regn under kort tid men kan också bero på snabb snösmältning under våren. Översvämningar kan också vara följden av olika typer av naturkatastrofer som tropiska orkaner och tsunamier.
På många ställen har människan ökat risken för översvämningar genom att räta ut floders naturliga lopp, hugga ner skogar, och bygga städer med stora asfalterade ytor. Då finns det ingenting som fördröjer vattnet, marken hinner inte ta emot vattenmängderna utan vattnet rinner vidare till lägre områden och orsakar översvämningar där.
Enes 8B
Precis, människan har i många stycken gjort det ännu enklare för översvämningar. Bangladesh till exempel, men även i Sverige. Vid vissa. Älvar och större åar har stora jordskred orsakat stor förödelse. Göta älv och trosaån är tydliga exempel på hur vattnets krafter inte är att leka med. Marken under husen har plötsligt släppt och dragits med i starka vattenmassor även under marken, men nära vattendrag
RaderaVad är växthuseffekten och på vilket sätt har vi människor påverkat den?
SvaraRaderaSvar: Växthuseffetkten gör det möjligt för liv att finnas på jorden. Den naturliga växthuseffekten sker genom att solens strålar tar sig genom våran atmosfär och värmer luften, haven, och marken. Solens synliga ljus omvandlas då till värmestrålning som strålar ut i rymden, men det hindras av växthusgaserna i luften. De naturliga växthusgaserna består mestadels av vattenånga och koldioxid. För att jorden inte ska bli för varm strålar värmen tillbaka till rymden med tiden.
Vi människor har länge levt på jorden, men det är först efter idustrialideringen som vi börjar rubba växthuseffektens balans. Detta beror på att de då nya fabrikerna, ångmaskinerna och ångloken släppte ut mycket koldioxid och behövde fossila bränslen för att fungera. Nuförtiden är vi vana att leva på ett sätt som bara ökar risken för klimatförändringar. Vi åker bilar, som behöver bensin och släpper ut koldioxid, våra bostäder värms upp av fossila bränslen och det tillverkas otroligt många saker i fabriker, som också använder sig av fossila bränslen och släpper ut koldioxid. Man hugger ner enorma mängder skogar vilket resulterar i att träden inte kan ta upp koldioxid i fotosyntesen, vilketkommer leda till att koldioxidhalten ökar snabbare. Konsekvenserna av alla utsläpp blir att oväder blir vanligare och ökar i styrka och i och med att det blir varmare på jorden kommer glaciärer att smälta och havsnivån kommer då att stiga. När värmen i luften ökar, ökar även skogsbränderna, och det är en viktig faktor till koldioxidutsläppen. Att jorden blir varmare kommer också få konsekvenser vid till exempel medelhavsområdet. Öknar kommer att sprida sig och bli större, detta har redan börjat ske i till exempel Spanien. Många, både människor och djur, kommer att få det svårt att leva och om vi fortsätter släppa ut mer växthusgaser kommer många att dö.
Klara 8B
Bra! Du fick med en hel del med ganska få ord. Det märkliga är att vi efter 1950 släpper ut betydligt mindre co2 än tidigare. Det finns en eftersläpning med effekterna av utsläpp, så vi lever nu med den tidiga industrialiseringens utsläpp. Så för att bromsa utvecklingen av växthusgaser måste vi agera mångdubbelt mer, eftersom den fortsätter att öka. När jag var liten kunde det snöa grå snö i Småland. Det var utsläpp från Tysklands största industriområde Rhurområdet. De kom med vindarna söderifrån. Nu är det betydligt mindre utsläpp från Tyskland pga reningsfilter och höga avgifter på co2-utsläpp.
RaderaFråga: Varför har vi årstider?
SvaraRaderaSvar: Under ett år rör sig jorden ett varv runt solen. Att årstiderna växlar beror på att jorden hela tiden rör, sig i förhållande till solen. Orsaken till att årstiderna växlar är jorden rör sig runt solen, roterar den också runt sin egen axel, som lutar cirka 23,5 grader. På grund av denna lutning turas det norra och södra halvklotet om att peka mot solen under jordens varv runt solen. Det är detta som vi upplever som årstider
Om inte jordens axel hade lutat hade livet på jorden varit väldigt annorlunda mot vad det är nu, t.ex
är många djurs och växters livscyklar beroende av att årstiderna växlar.
Seif Sadeq 8B
Bra, Seif! Det händer att jorden får en lite knuff och lutar ännu mer och då kan det bli istid igen. M an tror att knuffen beror på gravitationen från andra planeter och solen. Deras kan ju förändras, eftersom planeterna inte rör sig i perfekta cirklar utan ibland är längre bort från jorden. Då kan vi snacka kyla som på 1600-talets lilla istid.
RaderaNämn och förklara de olika nederbördstyperna
SvaraRaderaSvar: De tre nederbördstyperna är Konvektiv, Orografisk och Frontnederbörd
Konvektiv nederbörd sker oftast i det tropiska klimatet eller runt somrarna i Sverige. Konvektiv nederbörd börjar med att solen värmer upp marken som i sin tur tar upp luft i sin omgivning. Luften för även med sig vatten i form av vatten ånga. Varm luft stiger sedan och avkyls och då börjar vattenångan kondenseras på grund av den låga temperaturen. Vi ser det som moln och när molnen avkyls för mycket så blir vattendropparna så stora att molnen inte orkar hålla kvar och då så släpps dropparna i form av nederbörd.
Orografisk nederbörd sker oftast vid ett berg och därav kommer namnet då oros på grekiska betyder berg. Den bildas när en luftmassa blåser in från ett hav och sedan till land. Luftmassan tvingas sedan att stiga när den stöter på t.ex ett berg och då måste den naturligtvis kylas ned och då bildas det vattendroppar som ses som moln. Efter ett tag när molnen inte orkar hålla dropparna vid en så pass hög höjd så faller de till marken. Norr om berget har det bildats en regnskugga och där befinner sig de torraste platserna i världen. Ett exempel på vart sådant händer är i den norska staden Bergen där det finns höga bergsområden.
Frontnederbörd är den vanligaste typen av regn i bland annat Sverige. Det beror på att vi får en varmluft ifrån t.ex Medelhavsländerna och en kallare luft från Nordpolen. Då möts varm och kall luft här i Sverige. Den varma, som är lättare än den kalla, tvingas upp ovanför där den avkyls och så kondenseras luften så att vi får vattendroppar som ser ut som moln och när det blir för tungt för molnen så får vi efteråt nederbörd.
Kommentar kommer till er andra. Batteriet är snart slut. Återkommer ikväll när jag kommer till hotellrummet
RaderaBra! Grundprinciperna för alla dessa regnorsaker är att varm luft stiger (är lättare) och kall luft sjunker (eftersom kall luft är tyngre). Likadant är det med vindarna ( som du och jag pratade om). Den andra principen rör hur naturen alltid utjämnar skillnader. Försvinner det t ex luft från en plats så fylls den genast med ny luft. Vad kan vi kalla det regn som uppstår i regnskogen vid ekvatorn? Kan du resonera om det så visar du att du kan använda dig av din kunskap.
RaderaLäs förresten Filles svar om vindar.
RaderaVilka klimatzoner har vi och hur varierar klimatet/vädret i de olika zonerna?
SvaraRaderaPolarzonen ligger till större del mellan polcirklarna och polerna. Det är jordens kallaste områden, polcirkeln runt nordpolen kallas för Arktis och Polcirkeln runt sydpolen kallas för Antarktis. Medeltemperaturen i den varmaste månaden är under 10 grader. Kylan kring polcirklarna gör att det bildas stabila högtrycksområden och att det faller lite nederbörd.
Den andra klimatzonen kallas för temperatklimat och det är för att det varken är extremt kallt eller extremt varmt. Temperaturerna kan variera ganska mycket och därför har alla länder i den tempererade zonen de alla 4 olika årstiderna. Den tempererade zonen består av större delar av Europa, Asien och Sydamerika.
Den tredje klimatzonen kallas för den subtropiska zonen och är också en större del av jorden. I subtropiska områden är klimatet inte lika varmt som i den tropiskazonen som jag ska ta upp snart. Medeltemperaturen för den varmaste månaden är mer än 20 grader medans medeltemperaturen för den kallaste månaden är 5-10 grader. Där finns jordens stora öknar bland annat Sahara öknen. Men där nederbörden är tillräcklig finns också tätbefolkade områden med lövskog och åkermark.
Den sista klimatzonen kallas för den tropiskazonen. Länder som tillhör den tropiska klimatzonen är länderna kring ekvatorn. Mellan de båda vändkretsarna står solen högt på himlen och där finns tropikerna som är jordens varmaste områden. Där nederbörden är tillräckligt stor finns tropiska regnskogar och i områden med mindre regn finns det savanner som är grässlätter med träddungar och ett par enstaka träd. I den tropiskazonen märker man knappt av årstider och medeltemperaturen är oftast mer än 25 grader. För att en tropisk regnskog ska bildas måste det regna minst 1500 mm/år, vilket det gör där.
Så alltså kan klimatet variera väldigt mycket beroende på vart i jorden man är.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
RaderaDenna kunskap kommer du ha nytta av på provet. Då du ska tolka ett område på kartan. Begreppet vändkrets använder du, men vet du vad det betyder.? Eftersom jorden lutar ca 23 grader så har vi i Sverige t ex årstider, men också vändkretsar. Egentligen skulle vi kunna säga att ekvatorn ständigt flyttar sig från den norra till den södra under ett solår. Men inte längre än till en vändkrets, där den vänder in mot kartans ekvator. Vi kan prata mer om det senare.
Raderavad är skillnaden mellan storskaligakarta och småskalogkarta?
SvaraRaderastorskaligakarta
En stor skala visar mycket detaljer och är bättre vad gäller mer precisa uppskattningar. Därför använder du storskaliga kartor när du orienterar. Men det kräver en mycket stor karta för att visa ett stort område. För att kunna visa ett större område behöver man minska på graden av detaljer. Då kallas kartan för småskalig.
småskaligakarta
I den småskaliga kartan är ett område avbildat litet och med få detaljer. Det ger en bra överblick över ett stort landområde. Småskaliga kartor använder du till exempel när du cyklar långt eller när du vill ta reda på var olika städer ligger i förhållande till varandra. För att du ska veta hur hög upplösning kartan har står det angivet på kartan.
Revink 8b
Ojojoj..... Måste åka till flygplatsen nu. Ska se om jag kan koppla upp mig där. Ses senare. Peter
RaderaPuh... Nu är jag på flygplatsen å käkar en croissant. Okej Revink, din tur. Det är helt riktigt det du svarar. Men man blir lite förvirrad, eller hur? Om en skala är 1:250 000 så är det ju big numbers, men detaljerna blir knappast tydliga. Stora, höga siffror gör inte skalan stor, utan tvärtom liten. En karta är ju alltid en förminskning och ju större förminskning vi gör desto svårare att se vad det är. Däremot åt andra hållet. Vi sätter 250 000 först dvs 250 000:1 så blir skalan enorm. Vi har ju gjort en förstoring. En uppgift ni ska få är att göra Sverige i skala 1250 000:1. Okej?
RaderaSkoja bara :)
RaderaDen här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaHur uppstår passad respektive monsunvindar och varför just i tropikerna?
SvaraRaderaDet beror på att det råder lågtryck vid ekvatorn (tropikerna ligger vid ekvatorn). Vid ekvatorn strålar solen rakt på och värmer luften som stiger, vilket skapar ett lägre lufttryck. För att kompensera den försvunna luften sugs ny luft(högtryck) från vändkretsarna norr och söder om ekvatorn. Vindar uppstår. Norr om ekvatorn blåser det söderut(mot ekvatorn) - en nordostpassad. Och söder om ekvatorn blåser det norrut (mot ekvatorn) - en sydostpassad. Dem kallas för passadvindar och har namn i vädersträck de blåser ifrån.
Monsunvindarna uppstår precis som land och sjöbris, men i större skalor. De uppstår pågrund av temperatur skillnaden som finns mellan land och hav De kallas även årstidsvindar. Monsunvindar blåser från ett håll under sex månader och sedan i motsatt rikting resterande månaderna. Dem förekommer och är som kraftigast vid södra delarna av asien, som då ligger vid/nära ekvatorn.
Kanonbra Fille! Du skriver utifrån de kunskaper vi lärt oss om vinda och använder det för att förklara mkt stora regelbundna vindar. Sen måste vi komma ihåg att jordens rotation påverkar hur vindarna beter sig. De blåser ju i cirklar samtidigt som de sjunker eller stiger. På södra halvklotet snurrar de åt ett håll och norr åt det motsatta.
RaderaDaniela DB
SvaraRaderaHur uppstår vind?
Vindar uppstår på grund av skillnader i temperatur och lufttryck på olika platser. Detta får luften att röra sig från ett område till ett annat för att utjämna dessa skillnader och därmed bildas vindar.
När solen skiner värmer den upp trakterna kring ekvatorn mer än polerna, land mer än vatten. När luften värms upp vid markytan på en viss plats stiger den. Lufttrycket ökar då på högre höjd och luft trycks ut åt sidorna. Då minskar lufttrycket på marknivå på den aktuella platsen och luft pressas in från sidorna.
Danielas bidrag via Josefin
Japp! Vindar har vi talat mkt om här på geografiuppgiften. Bra! Kom du ihåg de två principerna? Ja.... Tänkte väl det
Raderaskapas varma vindar och var brukar vindarna uppstå?
SvaraRaderaEn vind skapas genom att solen först värmer luften och när luft är varmt så stiger den.
Men vad händer med allt tomrum då? Jo kall luft ersätter den varma och kalla luften kommer ju från nåt ställe till ett annat då så rör ju luften på sig och det kallas vind. Mest vind brukar ju skapas på stora öppna ställen där solen kan värma på eller på varma öppna ställen. På varma ställen som tex öken så värmer solen luften snabbt och då så stiger den varma luften ännu snabbare och det innebär att den kalla luften ersätter varma luften ännu snabbare.
Lokalt i öknen stämmer det som du skriver, men ser man det från högre höjd så är det egentligen varmare vid ekvatorn. Och öknarna ligger ju norr och söder om ekvatorn. Luften sjunker ner mot öknarna men har inget regn med sig, tyvärr. Regnet har redan fallit över regnskogen och tömt sin last, så det finns bara torr luft kvar ovan och under ekvatorn, därför blir det öknar där. Inget vatten, ingen växtlighet.
RaderaDen här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaTror man kan googla på Haley Celler. Märkligt namn, men visar hur vindar på jordklotet rör sig i celliknande former.
SvaraRaderaVillka värdens tio fattigaste länder enligt BNP per capita med hänsyn till köpkraft år 2012
SvaraRaderaBNP per capita i US dollar
Svar: Madagaskar 1000
Malawi 900
Niger 900
Centralaafrikanska republiken 800
Eritrea 800
Liberia 700
Burundi 600
Somalia 600
Zimbabwe 500
Demokratiska republiken kongo 400
Härligt! Nya frågor och svar. Bra att ni fixar uppgiften! Det är inte särskilt svårt, eller hur?
RaderaVilken var första människa av vårt art?
SvaraRaderaDet var Homo sapiensen uppstod is Östafrika cirka 200 000 år sedan.
Mathias 8/B
En fråga, ett svar. Kanon Mattias! Alltid bättre att göra en uppgift än inte alls!
RaderaVilka är dom 4 klimatzonerna vi har på jorden?
SvaraRaderatempererat
tropiskt
polar
Och sist men inte minst subtropiskt
Bra yousef! Men frågan är som du vet redan upptagen. Svaret är dock helt riktigt. Vad betyder begreppen då? Kan du det?
SvaraRadera